Två vanliga begrepp i finansvärlden är topplån och bottenlån. Ett topplån är den sista delen av ett större lån som kreditgivaren inte behöver ha någon säkerhet för. Istället får gäldenären betala en högre ränta för den här delen av lånet. Bottenlånet är den delen av lånet som utgör den största delen av den totala lånade summan. Ett bottenlån omfattar oftast någonstans mellan 75 – 95 procent av lånesumman. Här har kreditgivaren en säkerhet, oftast genom fastigheten som bolånet använts för, vilket innebär att det är en summa som borgenären också är garanterad att få tillbaka. Räntan blir därför inte heller lika hög som vid ett topplån. Möjligheten till en längre amorteringstid är också enklare att få vid ett bottenlån. Det är dock viktigt att poängtera att det alltid är bäst att betala av större mängder av lånet när ekonomin tillåter då kostnaden för räntan minskar.

Bolånetak sedan 1 oktober 2010

Sedan den första oktober 2010 har ett så kallat bolånetak införts vilket hindrar människor att låna mer pengar än 85 procent av värdet från banken. De övriga 15 procenten måste finansieras som en kontantinsats. Eftersom inte alla klarar av det här finns fortfarande möjligheten att ta ett lån som i sammanhanget blir ett så kallat blancolån eller privatlån. Det innebär ett lån utan säkerhet och som därför får betydligt högre ränta. Det är alltså samma funktion som ett topplån hade innan införandet av bolånetaket men för att inga tveksamheter skall uppstå så vill vi vara tydliga om vad reglerna säger idag.

Kontantinsats

Vid bolån är det inte helt ovanligt att kreditgivaren kräver någon form av kontantinsats. Det är ingenting som är lagstadgat men en vanlig policy hos flertalet kreditgivare. En kontantinsats kan sägas vara skillnaden mellan den totala summan för bostadsköpet och den summa du fått som bolån. En kontantinsats är ofta bra både ur gäldenärens samt borgenärens synvinkel. Med en kontantinsats kan ofördelaktiga topplån enklare undvikas.